BLÅBETONG OCH GAMMASTRÅLNING – VAD ÄR DET?
Blåbetong är det förkortade ordet för blå lättbetong och är ett alunskifferbaserat byggmaterial i form av gasbetong. Det har utnämnts till den största radonkällan bland våra byggnadsmaterial. En mätning av gammastrålning från exempelvis en vägg kan avslöja om den innehåller blåbetong.
Just namnet på materialet har uppkommit på grund av blåbetongens karaktär, då den ofta har en viss blåaktig nyans till färgen, men kan inte alltid bli identifierad med hjälp av detta. Om man upplever förhöjda radonhalter i sin bostad är det värt att kolla upp de byggmaterial som används vid konstruktionen, speciellt om huset byggdes innan 80-talet.
Vad är blåbetong?
Blåbetong är något som framförallt uppmärksammas vid köp av en ny bostad. Det är något man som köpare, men även om man redan är inflyttad sedan länge, bör ha koll på eftersom det är en av grundorsakerna till förhöjda halter av radon.
Blåbetong är ett byggmaterial som innehåller radium som bildar radon när det sönderfaller. Förutom radon avger materialet även gammastrålning. Materialet producerades och användes flitigt mellan 1929 och 1975 i bland annat väggar och bjälklag. Blå lättbetong i en bostad, byggnad eller ett hus behöver inte automatiskt betyda höga radonhalter. Avgörande är bland annat vilka delar som består av blåbetong och hur ventilationen fungerar. Det enda sättet att ta reda på om man har ett radonproblem är att mäta. Blå lättbetong innehåller radium, en radioaktiv ämne som sönderfaller till radongas. Radon är en hälsorisk och kan orsaka lungcancer vid långvarig exponering. Blå lättbetong är därför den största radonkällan bland byggmaterial i Sverige.
Vid misstanke om materialet rekommenderas mätning av radonhalten i inomhusluften. Om radonhalten är förhöjd finns det åtgärder som ventilation, radonfläktar och så vidare som kan minska på radonhalterna.
Hälsorisker med radon
För höga radonhalter kan innebära en hälsorisk för dig och din familj. Det har uppskattats av Strålsäkerhetsmyndigheten att årligen cirka 500 personer drabbas av lungcancer orsakat av förhöjda radonhalter. Därför kan det vara bra att undersöka bostadens byggmaterial för att identifiera eventuella problem.
Med Strålsäkerhetsmyndighetens rekommendationer bör luften i inomhusmiljön inte överskrida 200 Bq/m³, vilket vid blåbetong kan orsaka halter över 1000 Bq/m³. Blå lättbetong kan även klassas i olika typer beroende på dess strålningsgrad och delas då in i låg-, medel- eller högstrålande. Desto högre klassad, desto mer farlig är den och detta kan tas reda på med hjälp av en gammamätare för att uppskatta strålningsklassen. Beroende på strålningsgraden kan man senare på bästa sätt bestämma de åtgärder som bör utföras för att lösa bostadens radonproblem. Exempelvis behövs inte särskilt drastiska åtgärder tas vid, som inbyggnad av ny ventilation, om strålningen av blåbetongen är tillräckligt låg (bortsätt från att det inte finns någon markradon).
En demoskopundersökning gjord av Strålsäkerhetsmyndigheten för att undersöka medvetenheten om radon i hushåll visade på stora kunskapsbrister om den egna bostaden. Fyra av tio vet inte om det finns blåbetong i bostaden. Bland boende i småhus var det en en av fem. Undersökningen visade också att kunskapsnivån var klart högre bland dem som bor i nyare hus.
Hur ser blåbetong ut?
Blåbetong är matt blå till färgen och har en struktur som är porös och liknar en tvättsvamp. Beroende på var i landet den producerades kunde den ha en matt blå till matt grå färg. Men detta är inte något man alltid kan identifiera betongen med hjälp av.
Har du ett hus som är byggt innan 80-talet som innehåller tvättsvampsliknande betong som är matt grå eller blå till färgen är det bäst att göra en radonmätning.
Hur vet man om det är blåbetong?
Majoriteten upptäcker att blå lättbetong är den bakomliggande orsaken till förhöjda radonhalter genom genomförd en radonmätning. Att göra en radonmätning är därför det första steget. Om mätningen visar förhöjda halter är nästa steg att ta reda på orsaken. Genom att utföra en mätning av gammastrålningen från exempelvis en vägg går det att identifiera om blå lättbetong finns i konstruktionen.
Har du koll på radonhalten i ditt hus? Med mätdosor från ett SWEDAC ackrediterat laboratorium kan du enkelt göra en långtidsmätning själv och säkra ett tillförlitligt årsmedelvärde. Med en kortidsmätning får du en tydlig indikation om det finns ett radonproblem.
Blåbetongens historia
Blå lättbetong är en produkt som tillverkats mellan 20- och 70-talet (1929-1975), i bland annat Yxhylt och på Öland. Materialet blev snabbt populärt inom byggindustrin eftersom det var enkelt att bygga med och lätt att producera. Bland annat användes blå lättbetong inom projekt för att bygga fastigheter inom miljonprogrammet.
På grund av dess isoleringsegenskaper användes det stenbaserade byggmaterialet som murblock och isoleringsblock i mellanväggar. Innan det började användas som byggmaterial 1929 kunde man se blå lättbetong i form av block, balkar och plattor, men inom sin storhetsperiod användes de främst som bjälklag men även i inner-och ytterväggar.
Blåbetong är ofta matt blå eller grå till färgen men kan skilja sig beroende på varifrån den härstammar, men brukar jämföras med en torr tvättsvamp. Eftersom alunskiffer användes vid tillverkningen av blåbetong, och detta har visat sig innehålla stora mängder radium vilket ger ifrån sig mycket radon kan det bli ett hälsoproblem för dig i din inomhusmiljö. Forskningsrapporter om skadan av detta byggmaterial kom ut på 70-talet och kort efter förbjöds dess användning. Misstänker du därför att din bostad har blå lättbetong, sannerligen om den byggdes mellan 1929 och enda in på 80-talet, bör du genomföra en undersökning.
Här är det vanligast med blåbetong i Sverige
När blåbetong började användas i byggnader visste man inte att det var hälsofarligt. Blåbetong användes flitigt som byggmaterial i det så kallade miljonprogrammet, men också i villor, småhus och höghus.
De flesta husen med blåbetong finns i Mälardalen, Stockholm, Göteborg, Västerås, Jönköping och Borås. I dag finns det omkring 400 000 bostäder i Sverige med blå lättbetong. I flerbostadshus där byggmaterialet i mer eller mindre omfattning innehåller blåbetong är förutsättningarna för radonproblem störst i de lägenheter som har de största väggarna av blåbetong. Dessa är vanligtvis gavellägenheter.
Blå lättbetong, tillsammans med markradon, står för de vanligaste orsakerna till förhöjda radonhalter i inomhusmiljön. Men hur löser man då problem med blåbetong? En av de vanligaste metoderna är att öka ventilationen i huset. Genom att öka luftomsättningen kan du effektivt minska ansamlingen av radon och därmed minska risken för höga radonhalter. Men det är viktigt att förstå att varje hus är unikt, så olika hus kan kräva olika åtgärder.
Det är viktigt att ta itu med radon på ett systematiskt sätt. Genom att förstå hur blå lättbetong påverkar radonhalten i din bostad och genom att ta hjälp av experter, kan du säkerställa en hälsosam inomhusmiljö för dig och din familj.
Blåbetong i byggmaterial
Blåbetongen är den största radonkällan bland byggmaterialen eftersom den avger mer radon än andra byggmaterial.
Blå lättbetong finns i såväl armerade som oarmerade produkter för stomkonstruktioner och stomkompletteringar. Exempelvis vägg- och bjälklagselement, murblock och isolerblock. Blåbetong i form av lättbetongkross kan också finnas som värmeisolering i bjälklag,
I småhus kan blåbetong förekomma:
- i samtliga väggar
- ibland i bjälklag.
I flerbostadshus kan blåbetong förekomma:
- i ytterväggar
- icke bärande innerväggar
- och som värmeisolering på bjälklag
Andra byggmaterial, som kan ha en förhöjd radiumhalt är till exempel vissa typer av tegel samt betongprodukter tillverkade av slagg från bland annat järnmalm med förhöjd uranhalt. Strålskyddsmyndigheten har sammanställt en tabell på var och när blå lättbetong användes. De vanligaste varumärkena var Ytong och Durox. Senare ersattes skiffern med sand och produkten blev då vit lättbetong.
Gammamätning för att identifiera blåbetong i hus
De flesta upptäcker blåbetongen som orsak till förhöjda radonhalter genom en radonmätning. Vid en radonmätning mäter du framförallt om radonet i din bostad överskrider 200 Bq/m³ och därmed blir en hälsorisk.
Detta brukar utföras under vinterhalvåret med hjälp av spårfilmsdosor (1 oktober – 30 april) och bör pågå i minst två månader. Efter detta lämnas dosorna tillbaka och inom snarast får man ett resultat. Det är ofta efter detta man tar reda på vad de eventuella förhöjda halterna kan bero på och då kan man genomföra en gammamätning för att ta reda på om det kan vara på grund av blåbetong. Misstänker man dock redan att det finns blåbetong i fastigheten (framförallt om huset byggdes mellan 1929–1975) kan man hoppa över radonmätningen och direkt mäta gammastrålningen.
Gammastrålningen mäts med hjälp av en gammamätare som man håller mot väggen. Det är en effektiv metod eftersom man får resultatet direkt och det är det lättaste sättet att avgöra om det är blå lättbetong men även dess strålningsgrad. En gammamätning bör alltid utföras vid misstanke av blå lättbetong eftersom det kan vara svårt att med blotta ögat avgöra dess existens och det är viktigt för att ta bort eventuella hälsorisker. Efter att gammamätningen har utförts kan man sedan bestämma den bästa åtgärden.
Åtgärder vid förhöjda radonhalter på grund av blåbetong
Åtgärden kan se annorlunda ut beroende på vilken typ och mängd blåbetong som finns. En radontapet som täter väggar med blå lättbetong är en annan lösning men känns ofta mer komplicerad på grund av kravet på att tapeten ska hållas hel. Detta betyder både i applicering men också att exempelvis spikar och skruvar inte får sättas in i väggen eftersom det försämrar dess funktion drastiskt.
Om det visar det sig att bostaden har för hög radonhalt och det är fastställt att det beror på just blåbetong kan följande göras:
- Förbättra ventilationen.
- Tapetsera med radontapet för att täta väggar med blåbetong. En radontapet sätts upp som en vanlig tapet och hindrar väggarna från att avge radon.
- Ta bort blåbetongen.
Självfallet går det att genomföra en radonsanering för att bli av med all blå lättbetong men det är en dyr och mäktig insats som mestadels bara är värd att utföra vid extrema radonhalter eller en större renovering. Risken till hälsoproblem uppstår vid längre exponering av radonet eller om de höga radonhalterna inte åtgärdas.
Radontapet - kostnadseffektivt mot blåbetong
Att ersätta blåbetong i väggar och bjälklag med annat material kan vara så pass dyrt att det sällan är värt att ens överväga. En alternativ lösning är att använda radontapet för att täcka över blåbetongen. Att använda radontapet är både enkelt, snabbt och kostnadseffektivt. Det finns tapeter som kan minska halterna med upp till 90%.
En radontapet fungerar på precis samma sätt som en vanlig tapet. Den primära skillnaden är att dessa tapeter innehåller olika skikt som förhindrar läckage från väggen. När den är applicerad kan den målas eller tapetseras över enkelt. Det är dock väldigt viktigt att notera som vi nämnt tidigare att tapeten måste hållas hel och att skruvar och spikar inte får sättas in i väggen eftersom det försämrar tapetens funktion drastiskt.
Förbättrad ventilation vid problem med blåbetong
Ta bort blåbetong
Blåbetong räknas inte som farligt avfall
Innehåll
- Blåbetong – vad är det?
- Vad är blåbetong?
- Hälsorisker med radon
- Hur ser blåbetong ut?
- Hur vet man att det är blåbetong?
- Blåbetongens historia
- Här är det vanligast med blåbetong i Sverige
- Blåbetong i byggmaterial
- Gammamätning för att identifiera blåbetong i hus
- Åtgärder vid förhöjda radonhalter på grund av blåbetong
- Radontapet
- Förbättrad ventilation
- Ta bort blåbetong
- Blåbetong – farligt avfall?
- Vanliga frågor och svar
Vanliga frågor och svar
Hur farligt är blåbetong?
Blåbetong eller blå lättbetong som det även kallas har utnämnts till den största radonkällan bland byggnadsmaterialen. Blåbetong innehåller radium som bildar radon när det sönderfaller. För höga radonhalter kan innebära en hälsorisk. Det bästa sättet att konstatera om det finns blåbetong i ett hus eller en byggnad är att mäta gammastrålningen med en gammamätare från exempelvis väggar och bjälklag.
Hur länge användes blåbetong?
Hur ser blå lättbetong ut?
Vart finns mest blåbetong?
De flesta byggnader och hus med blåbetong finns i Mälardalen, Stockholm, Göteborg, Jönköping, Västerås och Borås. Blåbetong kan finnas i både armerade och oarmerade produkter, stomkonstruktioner, stomkompletteringar, vägg- och bjälklagselement, murblock och isolerblock. Det kan även finnas som lättbetongkross och som värmeisolering i bjälklag.
Vad är gammamätning?
Är blå lättbetong alltid farligt?
Hur sanerar man blåbetong?
Hur vet man om det är blå lättbetong i huset?
De flesta upptäcker blåbetong som orsak vid en genomförd radonmätning som visar förhöjda radonhalter. En mätning av gammastrålning med en gammamätare avslöjar om exempelvis en vägg innehåller blåbetong.
Vad består blåbetong av?
Är gammastrålning farligt?
Hur fungerar en gammamätare?
För mätning av gammastrålning används en gammamätare. En gammamätare är ett handburet instrument. Gammamätaren hålls direkt mot vägg, golv eller tak och resultatet får man direkt.